Slutspurten inför EP-valet

Imorgon är det dagen före valdagen. Jag skall hjälpa till på valfältet och har valt östersjön som tema. Det här blir morgondagens budskap på båda inhemska språken:

Östersjön måste räddas. Alla kan hjälpa till!

Den 10 juni 2009 presenterar EU kommissionen en strategi för Östersjöregionen. Östersjöns miljö är också en fråga för Europaparlamentet.

Rädda Östersjön – Ge din röst till kustpartiet SFP.

Utsläppen av kväve och fosfor måste minska. Det här kan du göra för att hjälpa till:

Cykla eller åk kollektivt istället för att köra bil. En fjärdedel av kvävet i Östersjön kommer via luften bl.a. från trafiken.

Sluta använda tvättmedel och diskmedel som innehåller fosfor. Bättre effekt på reningsverk och fosfatfria tvättmedel i hela östersjöregionen skulle minska utsläppen av fosfor med 20 %.

Prioritera närproducerade matvaror, grönsaker och frukt. Långa transporter förbrukar energi och skapar utsläpp.

Köp inhemsk vild fisk. Det är ett gott ekologiskt val att äta bl.a. abborre, gädda, gös och sik.

Kompostera bioavfall, återanvänd och återvinn övrigt avfall.

Kompostera trädgårdsavfall och vass som flutit upp på stränderna i stället för att bränna det. Aska fungerar som gödsel i vatten.

Segla och ro då du har gott om tid. Undvik att köra med motorbåt på grunda ställen. Propellern blandar om näringsämnen som är bundna i bottensedimentet.

Tvätta mattor och annat byke uppe på land. Låt tvättvattnet filtreras genom marken.

Undvik att muddra stränder om det är möjligt. Muddring förstör fiskarnas lekplatser och övergöder havet då sedimentet kommer i omlopp.

Låt bli att klippa gräsmattan ända ner till vattenbrynet. En naturstrand binder bättre näringsämnen än en gräsmatta.

Du kan också kräva av beslutsfattarna:

att våtmarker anläggs för att binda näringsämnesläckage

att kollektivtrafiken fungerar bra och att det byggs cykelvägar

att tvätt- och diskmedel som innehåller fosfat förbjuds

att strängare regler för muddring införs

att bättre rådgivning ges om teknik för vattenrening på glesbygden och att avloppsnätet byggs ut

att stödsystemet uppmuntrar till stor miljöhänsyn i jordbruket

att utsläpp av smutsvatten från fartygstrafiken på Östersjön totalförbjuds

att strängare krav än nu ställs på mindre orters reningsverk

OCH SAMMA PÅ FINSKA:

Itämeri on pelastettava. Kaikki voivat kantaa oman kortensa kekoon.

10 kesäkuuta 2009 EU komissio esittelee oman strategiansa Itämerialueelle. Itämeren ympäristö on myös kysymys, joka koskee Euroopan parlamenttia.

Pelasta Itämeri – anna äänesi rannikkopuolue RKP:lle.

Typpi- ja fosforipäästöjä on vähennettävä. Näin sinäkin voit auttaa:

Pyöräile tai kulje julkisilla autolla ajamisen sijaan. Neljännesosa Itämeren typestä tulee ilman kautta mm. liikenteestä.

Lopeta fosforia sisältävien pesu- tai tiskiaineiden käyttö. Tehokkaammat vedenpuhdistamot ja fosfaatittomien pesuaineiden käyttö koko Itämeren alueella vähentäisivät fosforipäästöjä 20 prosentilla.

Suosi lähituotettua ruokaa, vihanneksia ja hedelmiä. Pitkät kuljetukset kuluttavat energiaa ja aiheuttavat päästöjä.

Osta kotimaista luonnosta pyydettyä kalaa. Ekologisesti hyvä valinta on syödä mm. ahventa, haukea, kuhaa ja siikaa.

Kompostoi biojätteesi, kierrätä ja uusiokäytä muut jätteet.

Kompostoi pihajätteet ja rannoille ajautunut kaisla niiden polttamisen sijaan. Tuhka rehevöittää vettä.

Purjehdi tai souda kun sinulla on aikaa. Vältä turhaa moottoriveneellä ajamista matalikoissa. Matalassa vedessä potkuri sekoittaa pohjasedimenttiä jolloin ravinteita vapautuu veteen.

Pese matot ja muu pyykki maissa. Anna maan suodattaa pesuvedet.

Vältä rantojen ruoppausta jos mahdollista. Ruoppaus tuhoaa kalojen kutemispaikkoja ja aiheuttaa rehevöitymistä maamassojen sekoittuessa.

Älä leikkaa nurmikkoa vedenrajaan asti. Luonnontilassa oleva ranta sitoo paremmin ravinteita kuin nurmikko.

Vaadi päättäjiltä:

että kosteikkoja perustetaan ravinteiden sitomiseksi

että julkinen liikenne toimii hyvin ja että pyöräteitä rakennetaan

että fosfaattia sisältävät pesu- ja tiskiaineet kielletään

että ruoppausta säännellään tiukemmin

että annetaan riittävää neuvontaa haja-asutusalueiden vedenpuhdistustekniikoista ja että viemäriverkostoa laajennetaan

että maatalouden tukijärjestelmät kannustavat entistä enemmän ympäristöystävällisyyteen

että asetetaan täyskielto alusliikenteen jätevesien päästämiselle Itämereen

että tiukennetaan pienille vedenpuhdistamoille asetettuja vaatimuksia

Nordiskt samarbete

Frågan om hur det nordiska samarbetet borde utvecklas är igen aktuell. En rapport som beställts av mittengruppen för NR säger bl.a. att NR:s arbete skulle bli effektivare om antalet parlamentariker i de nationella delegationerna skulle minska. Jag är av helt annan åsikt.

Jag tycker att alla riksdagsledamöter på något sätt borde involveras i det nordiska politiska samarbetet. De nordiska länderna är vår närmaste referensram på många sätt .

De nordiska parlamentarikerna kan uppmana regeringarna att vidta olika åtgärder och följer upp ministerrådets politik. NR är ett samarbetsforum för parlamentariker där man får insikt i den politik som förs i de nordiska länderna, där man gör upp målsättningar för en gemensam politik och där man de senaste åren allt mer följer med och påverkar i sådana globala frågor där det finns ett kollektivt intresse så som klimatförändringen och säkerhetsfrågor. NR skall ge och ger impulser för parlamentarikernas arbete i respektive land.

En del säger att man koncentrerar sig för mycket på språk och kulturfrågor men å andra sidan är det naturligt att språk och kulturfrågor genomsyrar nordiska rådets verksamhet. Det är alltså inte ett problem. För några år sedan tillsattes en arbetsgrupp under ledning av Ole Norrback för att arbeta med gränshinderfrågan. NR har aktivt följt med Stoltenbergs arbete och på det senaste presidiemötet i april utnämnt en person som skall ge förslag på hur nr ska arbeta vidare med frågan om att öka tryggheten i norden. Uppdraget omfattar också människohandel och trygghet i vardagen. Globaliseringsfrågor, den nordliga dimensionen, klimatförändringen och Europa politiken är teman för de senaste och detta års sessioner.

Förra veckan kunde vi läsa att grannländerna Finland-Sverige bildar en fond som ska bidra till projekt som minskar utsläppen av näringsämnen till östersjön. Nordiska rådet tog för ett år sedan initiativ i denna fråga och uppmanade de nordiska länderna att reservera medel för det här ändamålet. Jag har själv för några veckor sedan lämnat in ett spörsmål till regeringen om samma sak. Jag tror att parlamentarikernas krav har bidragit till att pengar nu reserveras för ändamålet.

De nordiska länderna har nu en unik chans att tillsammans vara en stark aktör i Europa. Sverige tar snart över ordförandeskapet i EU. FN:s klimatkonferens ordnas i Köpenhamn i december 2009. Sverige kommer nästa år att ta över ordförandeskapet inom Helcom, nu har Ryssland det. På hösten skall EU:s Östersjöstrategi godkännas. De nordiska länderna är i Europas och världens fokus.


HS sade på ledarsidanpå fredagen att vi i Finland måste se till att vi i Finland förstår och kan tala svenska i Finland också med tanke på de nära kontakterna till Sverige. Äntligen tar en finsk opinionsbildare ställning till svenskans ställning i Finland, på ett positivt sätt.

Faktum är att kulturen och språket är något som förenar de nordiska länderna och som norden inte skall ge avkall på, inte betona mindre, även om samarbetet med de andra Östersjöländerna och EU ökar.

Språkkunskaperna i Finland har nått botten säger språklärare och kunskaperna i svenska har rasat sedan studentsvenskan blev frivillig i studentexamen.

Nu behövs mera stöd av beslutsfattare på hög nivå för att stöda svenskan. Det är dags för presidenten att ordna ett språkforum och för statsministern, undervisningsministern och justitieministern att begrunda varför språkkunskaperna rasar vilket också märks i uppföljningen av språklagen.

Kvinnodagen

Kvinnodag har firats idag. Positivt är att medierna ger ordentligt med utrymme för kvinnornas situation i världen. Kvinnorna och barnen i U-länderna och i krisområden är en stor och viktig målgrupp som är särskilt utsatt. Jag hörde Elisabeth Rehn uttala sig från den stora kvinnokonferensen i Liberia. Elisabeth Rehn kommer att vara svenska riksdagsgruppens gäst den 1 april i riksdagens infocenter där hon skall berätta mera om kvinnokonferensen och om kvinnornas roll som fredsmedlare i världen. En relativt ny fråga som både Elisabeth Rehn och Stefan Wallin idag betonar är hur kvinnorna i de fattigaste länderna påverkas av klimatförändringen. Kvinnorna är oftast de som odlar, de som bär vatten och samlar ved, de som tar hand om barnen och tillreder maten. Det är viktigt att kvinnorna och barnen i U-länderna lyfts fram. Kvinnorna i U-länderna måste fås med i arbetet för att bromsa upp klimatförändringen.

Min vecka med nordliga dimensionen och EU:s östersjöstrategi

Idag, lördag, har jag njutit av fint vinterväder tillsammans med min syster och mina barn. Här på landet i Esbo-Kykslätt regionen är det vitt och fint väder för pulkåkning m.m.

Förra veckan var en händelserik vecka både i riksdagen och i Europa. En stor del av veckan tillbringade jag på resande fot, två dagar i Bryssel och slutligen en kväll och natt i Helsingör i Danmark. Jag känner mig inspirerad av alla personer jag träffat och alla diskussioner jag varit med om. I Bryssel hölls det första parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen på onsdag och torsdag. På onsdag förmiddag hade den parlamentariska Östersjökonferensen, BSPC, vars ordförande jag är i år, Expanded Standed Committeé möte. Jag ledde mötet hela förmiddagen och fick den stora äran att också fungera som ordförande för Nordliga dimensions forumet praktiskt taget hela eftermiddagen. Allt gick, som tur var, bra. Det intressantaste temat på BSPC mötet var en presentation av utkastet till EU:s Östersjöstrategi av en person från kommissionen. Östersjöstrategin skall vara just det det låter som, en strategi för EU:s Östersjöpolitik. Meningen är att strategin skall godkännas nästa höst. Det ser ut som om Östersjöns miljö skulle få en särskilt stark roll i strategin. Jag är glad för det. Sannolikt kommer både Helcom:s åtgärdsprogram för Östersjön, Helcom BSAP, och sjösäkerheten på havet att bli viktiga teman.

Det första parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen var intressant. Parlamentarikerna bestod främst av representanter från östersjöområdet, hela den arktiska regionen (inkusive Kanada), Barents regionen och Nordvästra Ryssland. Dessutom deltog några MEP:ar och representanter från kommissionen i forumet. Våra EP:värdar var Diana Wallis från Stor-Brittanien och Billyana Raeva från Bulgarien. EP:s talman Hans-Gert Pöttering öppnade officiellt hela forumet, och en stund satt han där uppe vid podiet vid min sida, innan han störtade iväg till nästa tillställning.

Diskussionen handlade mycket om vad man hittills åstadkommit med med den nordliga dimensionen och hur den nordliga dimensionen kunde utvecklas vidare, och naturligtvis vilken roll parlamentarikerna kan ha. Man pratade mycket om kontakten mellan EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen. Ryssarna var särskilt nogranna med att det i resolutionen inte fick finnas antydningar om att Östersjöstrategin skulle påverka innehållet i den nordliga dimensionen. Orsaken är förstås att ryssarna inte är med i EU men nog i den nordliga dimensionen. För oss som är med i båda två är det viktigt att EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen har så gott som samma målsättningar trots att alla länder inte är med om allt. Alla ville ha mera EU pengar till Östersjöregionen och till den nordliga dimensionen och frågan om man borde ha ett budgetmoment för den nordliga dimensionen eller inte , diskuterades också mycket. Å ena sidan skulle det vara ett sätt att försäkra sig om att en del pengar avsätts för den nordliga dimensionen och för Östersjöregionen men å andra sidan har man lyckat få mycket pengar genom olika strukturpengar också utan ett eget moment. Om jag inte minns fel så talade man om 2 miljarder euro, under de senaste åren.

Klimatförändringen i de arktiska områden och planerna på att utvinna naturresurser i tidigare onåbara områden var också ett tema som många tog upp. En grönländsk parlamentariker talade om problemen för ursprungsfolken då EU förbjuder försäljningen av sälprodukter. Jag anser också att man mycket mer än hittills borde beakta ursprungsbefolkningens rätt att leva och bedriva sina näringar. Av alla människor i de arktiska regionerna är det ursprungsbefolkningen som mest kommer att lida av klimatförändringens följder. Sälfproduktsförsäljningsförbudet är en spik till i kistan för inuiter och andra som lever av naturresurserna i sin näromgivning. Det handlar inte om storskalig jakt för deras del utan om en urgammal kultur som skett i balans med naturen under årtusenden.

Jag tittade också in på Henrik Lax byrå och träffade hans assistenter. Det är ett faktum att det är enormt viktigt för Svenskfinland att sfp lyckas få in en representant i EP i valet i juni. Största delen av våra lagar i riksdagen har idag sitt ursprung i EP. Kanalen och kontakten till Bryssel är viktig för finlandssvenskarna. Det är också viktigt att sfp finns med i den liberala gruppen i EP och stärker den och att finlandssvenskarnas eget parti har en röst i den europeiska politiken.

Min Europeiska tur avslutades med att jag höll BSPC:s tal torsdag förmiddag i Bryssel (talet finns på min web-sida) och sedan bar det av till Helsingör i Danmark där jag ännu på kvällen höll ett tal och deltog i en panel på Baltic Sea NGO's forum.

Positiva finska röster för svenskundervisningen behövs nu

Hbl har lyft upp frågan om försämrade kunskaper i svenska efter det att den obligatoriska svenskan slopades i studentexamen. Svenska riksdagsgruppen motsatte sig reformen men förlorade i omröstningen både i regeringen och riksdagen. Beslutet gjordes under minister Tuula Haatainens tid. I samband med att studentexamensreformen behandlades i riksdagen godkändes bl.a. en kläm om att en uppföljning av situationen skall göras efter sex år och det betyder att undervisningsministeriet skall granska situationen senast nästa år. Redan nu visar statistiken och praktiken att språkkunskaperna i svenska försämrats dramatiskt. För några år sedan slog också språklärarna larm och oroade sig för att språkkunskaperna över lag försvagats.

Nu har då situationen blivit så dålig att universiteten oroar sig för att studenterna behöver tilläggskurser för att klara av den tjänstemannasvenska som krävs i magisterutbildningen.
Situationen ser allt annat än ljus ut och något borde undervisningsministeriet snabbt göra för att både språkkunskaperna i nationalspråken och i främmande språk skall förbättras. Undervisningsministern borde inte vänta till nästa år utan genast ta tag i saken.

Frågan om hur man kan stärka kunskaperna i svenska är en angelägenhet som måste intressera den finska majoriteten för att något skall hända. Svensklärarna i finska skolor kunde ha en nyckelroll i den här diskussionen och i utvecklingsarbetet. För ett par år sedan samarbetade jag nära med en grupp språklärare som ville få stöd , uppmuntran och nya ideér för sitt arbete. Det var både intressant. lärorikt och givande. Vi ordnade då ett tillfälle där svensklärarna fick en möjlighet att träffa olika finlandssvenska föreningar som kunde finnas med i ett stödnät kring svensklärarna. Nätverket Svenska Nu bildades en tid efter det och SN gör ett viktigt arbete och är så vitt jag vet det nätverk som för tillfället allra mest stöder svenskundervisningen och svensklärarna.

Något tag kring julen läste jag en insändare i HS där en svensklärare beklagade sig över stämningen på svenska timmarna. Hon skrev att en stor del av barnen har en negativ inställning till svenska redan då de kommer till sin första lektion.

Det här får mig att tro att den enda möjligheten för att stärka svenskan är att man lyckas skapa en positiva inställning till olika språk och till språkundervisningen i allmänhet och till svenskundervisningen i synnerhet. För att det skall vara möjligt måste nytänkande och nya ideér fås in i undervsningsmetoderna. Föräldrarna borde också stöda sina barn och uppmuntra dem att lära sig språk.

Var finns idag de tongivande finskspråkiga ledarna och ledande politikerna som uttalar ett stöd för svenskundervisningen och för betydelsen av att elever och studerande lär sig svenska? Paavo Lipponen gjorde det, men han har lämnat dagspolitiken. Tarja Halonen har gjort det och borde definitivt upprepa sin syn. Men nu behövs också stöd av andra ledare såsom Sauli Niinistö och Matti Vanhanen. Också vår nya undervisningsminister Henna Virkkunen har nu en strålande chans att ge sitt stöd i ord och handling till en förstärkning av undervisningen och kunskaperna i svenska. Vågar hon ta fram alternativet att återinföra svenskan i studentexamen? Kunde hon föreslå flera kurser i det andra inhemska språket och en tidigare start i svenskundervisningen också för dem som väljer svenska som B-språk?

Personalbrist inom dagvården i huvudstadsregionen

En av mina arbetskamrater berättade idag att hon fått en lapp om att hennes barns daghem måste gå in för kortare öppenhållningstider pga personalbrist. Det här händer i Kyrkslätt men det kunde hända var som helst i huvudstadsregionen. Daghemmen har en skriande brist på personal. Sedan länge är det känt att det är svårt att få tag på behöriga barnträdgårdslärare och barnskötare i huvudstadsregionen men det är få som inser att bristen är så akut att daghemmen kan bli tvungna att stänga dörrarna tidigare och att föräldrarna på grund av det måste förkorta sin arbetsdag. Hur arbetsgivarna ställer sig till detta kan man enbart föreställa sig. Det är klart att förkortade dagisdagar innebär problem på många håll. Barnen kan inte lämnas vind för våg, inte ens för en timme på eftermiddag.

Ibland kan situationer uppstå som tvingar oss att rubba cirklarna och det är ingen katastrof att någon eftermiddag måsta sticka tidigare från jobbet. Men exemplet i Kyrkslätt ärinte en engångsföreteelse utan ett tecken på ett stort struktur- och resursprobelm som beror på att det inte utbildas tillräckligt med daghemspersonal i huvudstadsregionen.

Jag har många år arbetat för att få en förändring till stånd på denna punkt och just nu hoppas jag på att vi redan år 2010 skall få se en grundläggande utbildning av svenskspråkiga barnträdgårdslärare starta i Helsingfors.
Det här kan bli möjligt om vilja finns. Riksdagen godkände i december en budgetmotion som jag lämnat in som handlade om att öka anslagen för den svenska barnträdgårdslärarutbildningen. Vi reserverade 100 000 euro för att Åbo Akademi hösten 2009 skulle kunna starta en utlokaliserad kompetensgivande utbildning för personer som redan arbetar vid daghem, men som saknar kompetens. En likadan utbildning pågår som bäst. Problemet är att denna utbildning inte ökar personalen men den är viktig för att den ger personalen behörighet. Dessutom reserverades 50 000 euro för planeringen av en ny grundläggande utbildning i Helsingfors, med start 2010. De här pengarna riktades till Arcada och i budgettexten står det att planeringen skall ske i samarbete med Helsingfors universitet. Jag hoppas att planeringen redan har kommit igång och att den utfaller väl.

Den svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen har Åbo Akademi placerat i Jakobstad. Problemet är att man dels har haft svårt att få tillräckligt sökande till kurserna i Jakobstad och dels att så få studerande från södra Finland söker sig till Jakobstad. Så är det och trots försök har man inte kunnat ändra på beteendemönstret. Det har också visa sig vara svårt att få barnträdgårdslärare från Östersbotten att flytta till södra Finland. Resultatet är att vi har ett skriande behov på barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen, man talar om att det just nu skulle behövas över 100 svenska barnträdgårdslärare till här. Under de närmaste åren går många dessutom i pension.

Lärarutbildning och barnträdgårslärarutbildningen väcker alltid känslor och diskussion i Svenskfinland. Alla borde inse att det är en ödesfråga för hela Svenskfinland att alla barn får kvalitativ och trygg dagvård och att alla barn skall ha rätt till behörig personal. Fungerar inte nuvarnade strukturer så måste man ta till nya sätt att sköta saker och ting. En extra utmaning i huvudstadsregionen är dessutom att många barn är tvåspråkiga och att dagvårdstiden är viktig för deras språkutveckling. Är svenskan stark kan barnet senare söka sig till svensk skola. Det är därför av särskild betydelse att det finns personal som har den pedagogiska kompetens som barnträdgårdslärarutbildningen ger.

Åbo Akademi, som ansvarar för lärarutbildningen och barnträdgårdslärarutbildningen i Svenskfinland måste fundera på uppdraget de har fått och ansvaret som vilar på dem. Exempel som det i Kyrkslätt är illavarslande. Man kan inte heller skylla på kommunerna om personal helt enkelt inte finns att tillgå. Därför behövs det nya strukturer för utbildningen och snabba åtgärder. Barnen är vår framtid och alla barn skall ha rätt till kvalitiativ och trygg dagvård under den tid då föräldrarna är på arbete.

Jag har en vecka av en intensiv försvarskurs bakom mig. Två och en halv vecka återstår. Jag hade inte särskilt stora förväntningar, var mest nyfiken, för många har sagt att den här kursen är speciell. Och den är vekligen bra. Det händer mycket i världen just nu. Under kursen får vi en mångsidig bild av läget i världen och Finlands beredskap i olika slags krissituationer. Riksdagen sammanträder först om några veckor, i början av februari. Jag har varit på en del möten under de senaste veckorna men kunde hålla ledigt så länge barnen var lediga. Det var skönt att vila ut sig. Då man under några veckors tid utan problem sover över 10 timmar per natt visar det väl bättre än mycket annat att det finns något som sömnskuld som då och då måste "skötas" bort.

Obama tog över den här veckan. Han känns som en så naturlig människa att man nästan känner sig som personlig vän med honom. Hans första dagar som president har varit imponerande. Nästan för bra för att vara sant.

Säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen godkändes idag av regeringen. Natofrågan är igen den som intresserar medierna och allmänheten mest. Redogörelsen flaggar inte heller den här gången för ett medlemskap men möjligheten att Finland ansluter sig till Nato bibehålls. De facto är en stor del av vårt försvar redan nu anpassat till Nato. Finland deltar i krishantereringsuppdrag under Nato och i en hel del gemensamma militära övningar. Jag tror att skillnaden med nu läget och ett fullt medlemskap är mindre än vad vi i allmänhet tänker oss. Det här alltså om man bara beaktar saken ur ett Finländskt perspektiv utgående från hur vårt försvar fungerar och ser ut idag. Nato har också ändrats genom att krishanteringsuppdrag blivit en allt större uppgift också för Nato. Allt det här talar för ett Natomedlemskap. Det som talar mot är frågan om ett medlemskap försämrar våra grannförhållanden till Ryssland och om ett medlemskap skulle innebära att risken för terrorism skulle öka i Finland genom att målet för eventuella terrorattacker sannolikt är större i Nato länder än i länder som bara samarbetar med Nato. Av de här två aspekterna som talar mot ett Natomedlemskap är frågan om grannsämjan den som väger tyngre.
Redogörelsen skall under våren behandlas av riksdagen och jag hoppas att debatten om Nato skall vara öppnare och tydligare än den hittills varit. Regeringen säger i redogörelsen något i stil med att ett Nato medlemskap skulle förutsätta att det finns ett brett stöd för det i samhället. Enligt min åsikt betyder dethär att om en ändring i Natoinställningen skall kunna ske, dvs Finland skulle besluta att anhålla om fullt medlemskap, måste Natofrågan därför antingen vara en fråga som debatterats öppet och ingående inför ett riksdagsval eller en fråga som folket tar ställning till i en folkomröstning. Dessutom är vår grundlag skriven så att presidentens inställning också har en stor betydelse.

Ute är det vintrigt och härligt. Hoppas det fortsätter så här. Jag såg just ett grannbarn skida omkring på gårdsplanen. Nu gäller det att ta vara på varje snörik stund. Dessvärre finns det också andra plikter som kallar. Om en stund skall jag gå på första palavern för den nyvalda stadsstyrelsen i Esbo.