Plattskatt

Idag har jag varit på intensivkurs i franska, haft besök av en mamma-barn klubb från Grankulla som bekantade sig med riksdagsarbetet och deltagit i ett litet seminarium om plattskatt med Hoover-institutets professor Alvin Rabushka. Diskussionen ordnades av EVA, d.v.s. Näringslivets delegation (Elinkeinoelämän valtuuskunta). Professor Rabushka är på turné i norra Europa för dagen innan hade han talat för näringslivspampar och politiker i Tallin.

Idén med plattskatten är att i stället för vår progressiva skatt gå in för en proportionell skatt så att alla skulle beskattas med samma skatteprocent. Rabushka talade hängivet för denna modell och medgav egentligen inga brister alls. Som bekant har Estland gått in för plattskatt och Estland framhöll Rabushka gärna som det exemplariska landet. Den ekonomiskaa tillväxten är 10 % per år. Rabushka varnade oss för att Finland kommer att bli på efterkälke p.g.a. vår skattepolitik och ekonomiska politik som hänger ihop med den. Plattskatten uppmuntrar enligt honom till arbete och aktivitet, och den förhindrar skatteplanering.

Rabushkas teori haltade på flera punkter och hans brinnande amerikanska inställning hade kanske inte riktigt den rätta effekten. Hans inställning var tidvis mycket nyliberal och krass. Den som inte klarar sig får skylla sig själv-mentaliteten var överraskande tydlig. Grundfilosofin är att alla skall behandlas lika i alla avseenden, också i beskattningen. Därför samma skatteprocent för alla.

Vissa tankegångar stöder jag gärna; t.ex. att ingen borde dubbelbeskattas. I tanken ingår också att alla avdragsmöjligheter som ingår i dagens beskattning slopas och att avdragen ersätts med ett lika stort avdrag för alla (7000 euro hade en finsk forskare föreslagit.)

Det betyder att de som har de allra lägsta inkomsterna inte alls beskattas.

Det som är misslyckat ur Rabushkas perspektiv är att alla länder som gått inför plattskatten är länder med lågekonomi, östeuropeiska och österländska länder. Erfarenheten är inte lång.

Hans teori var att det skulle ta minst 3-5 år innan man skulle kunna visa på förbättringar i ekonomin om man i Finland skulle gå in för plattskatten.

Vi som var åhörare lät oss nog inte övertygas denna gång. Men det är viktigt att fundera på hur man kunde förnya beskattningen på sikt. För Finlands del skulle plattskatten innebära en enorm reform och det skulle inte vara lätt att genomföra den. Vårt nuvarande beskattningssystem har sina brister, det måste medges. Ett problem är att vi fortfarande har en inbyggd risk för flitfällor eller välfärdsfälla som Rabushka kallade det. I vissa fall lönar det sig inte att ta emot arbete i Finland idag. I Estland där man började från början var plattskatten säkert ett lättare alternativ att ta till från början. Men trots en starkt växande ekonomi har man i Estland fortfarande många som lever i fattigdom.