Natur- och humanitär katastrof i öst Afrika

Torkan i östra Afrika är en stor natur- och humanitär katastrof. I år firas Rio 20, dvs 20 år sedan hållbar utveckling konferensen i Rio de Janeiro. Det som nu händer i öst Afrika, dvs den svåra torkan, är med stor sannolikhet en följd av den globala uppvärmningen. Kenya tar ett stort ansvar som mottagare av de stora flyktingströmmarna, trots att Kenya är ett fattigt land. Jag besökte gränsen mellan Kenya och Somalia för 5-6 år sedan. Redan då hade torkan lett till att nomadernas boskap dött eller avlivats och människorna var helt beroende av utomstående hjälp. Sedan dess har läget bara förvärrats. Det är viktigt att EU och alla länder i västvärlden visar solidaritet och är beredda att bistå och stöda en hållbar utveckling i Afrika. Jag anser att de globala utvecklingsfrågorna måste få tillräckligt med utrymme i den politiska debatten. Visserligen har vi stora problem inom EU och euro området som naturligtvis finns högt på den politiska agendan men läget i öst Afrika kräver ansvarstagande, engagemang och åtgärder. Vad kan EU göra? Vad kan Norden göra? Vad kan de enskilda länderna och medborgarna göra? Jag hoppas att biståndspolitiken under den här riksdagsperioden verkligen skall diskuteras och analyseras och att kopplingen till klimatförändringen inte glöms bort i det sammanhanget. Biståndssamarbetet måste se helheter och ha som mål att få U-länderna på fötterna så snabbt som möjligt. Barns rätt till trygghet, hem, skola och liv är väl det allra viktigaste man kan sträva efter att förverkliga.