Ordförandedebatter och EU:s grundfördrag

Veckan har rusat iväg. Ordförandedebatterna har kommit igång. Hittills har jag varit med om tre stycken; i Grankulla, Borgå och igår kväll SU:s debatt i Helsingfors. Pressen, radio och tv har bevakat debatterna flitigt. Jag tror att processen aktiverar folk att fundera på politikens innehåll. Visserligen skrev Hbl idag att gårdagens debatt var slätstruken och att vi inte skiljer oss från varandra men det hör till att massmedierna säger så. Samma sak sade man då Eva Biaudet och Henrik Lax tävlade om presidentkandidaturen. Det skulle förstås vara mera överraskande om vi i grundläggande frågor skulle ha helt olika inställning. De som deltagit i debatterna har säkert nog märkt att det i kandidaternas framtoning finns skillnader.

Det ser ut som om mina medkandidater inte tycker att den nya ordföranden skall ta över en ministertaburett. Inte åtminstone så länge EU-ordförandeskapet pågår. Frågan är om det är klokt att sedan, då endast tre månader kvarstår till riksdagsvalet byta, om man inte gjort det tidigare. Det förefaller som om Jan-Erik Enestam är fullt införstådd i att han skall fortsätta som minister. Det förvånar, eftersom han tidigare ansett det vara viktigt för partiet att ordföranden för partiet sitter med i regeringen. Jag tror att ett byte skulle vara viktigt för den interna kommunikationen inom regeringen och för partiets profil och den nya ordförandens pondus inför riksdagsvalet. Här har de andra kandidaterna och Jan-Erik Enestam en mera pragmatisk syn än jag. De anser att EU-ordförandeskapet tar så mycket tid att ordföranden inte hinner koncentrera sig på sfp-fältet. Stefan Wallin sade till och med att det skulle vara sabotage mot fältet att bli minister. Så olika kan man se på saker. Jag tror ju att det bästa med tanke på hela partiet skulle vara att den nya ordföranden hoppar in där den tidigare slutar och att man samtidigt ger signalen att ledarbytet skett på riktigt och att sfp laddar upp en ny profil inför riksdagsvalet.

Just nu fick jag meddelandet att stora utskottet gett grönt ljus för ratificerandet av EU:s grundfördrag. Jag tror att det är rätt. Två länder har hittills haft stora problem med ratificeringen medan 13 länder redan godkänt det. På det här sättet visar Finland att vi ser ett mervärde i att processen med grundfördraget går vidare. Inför EU-ordförandeskapet är det här viktigt.