Julbrev från riksdagen
Julbrev från riksdagen
Ett spännande uppdrag under året har varit vicepresidentskapet i Nordiska rådet. I juni utökades mina internationella parlamentariska uppdrag då jag blev vald till ordförande för Östersjökonferensen, BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference).Förutom att det varit en fin möjlighet att göra politik på den nordiska arenan och i Östersjöregionen har jag också fått vidga mina vyer helt konkret. Den speciellaste och intressantaste upplevelsen var helt klart den resa till Alaska jag gjorde i slutet av augusti. Förutom att innehållet i den arktiska konferensen i Fairbanks var intressant och högklassig och gav mig många nya tankeställare, så var den avstickare jag gjorde till ön Sitka ett fint äventyr. Om den här resan har jag skrivit tidigare på bloggen.
Jag har skrivit några artiklar om de utmaningar som den arktiska regionen står in för. De har publicerats i bla. Hbl, Lapin kansa och någon danska tidning. Speciellt intressant är det att följa med utvecklingen av sjöfarten då isarna i de arktiska området minskar. Många länder har riktat sina blickar till norr. Man planerar för fullt utvinningen av naturresurser i områden som tidigare varit onåbara för människor. Det tragiska är att det här kommer att ha en negativ, kanske ödesdiger, följdverkning på både naturen och ursprungsbefolkningarna och deras urgamla kulturer i de arktiska områdena.
En helhet som jag arbetat mycket med under året är Östersjöns miljö. Frågan är ju inte ny på min agenda men det här året har den fått nya dimensioner. Ungefär för ett år sedan blev jag utsedd till rapportör av den parlamentariska Östersjökonferens, BSPC, som på hösten 2007 hade godkänt ett eutrofieringsprogram. Mitt uppdrag är att följa med hur både eutrofieringsprogrammet och Helcom:s Baltic Sea Action Plan, genomförs och att rapportera till Östersjökonferensen om detta. I praktiken har det här betytt att jag har fått delta i Helcom aktionsprograms implementeringsgrupps möten. På östersjökonferensen i Visby i början av september gav jag en mellanrapport om hur genomförandet av Helcoms program framskrider. Jag är själv säker på att det aktionsprogram som Helcom utarbetat och som alla Östersjöländers regeringar har godkänt, är en verklig möjlighet för att på riktigt få en förbättring av Östersjöns tillstånd till stånd. Därför har jag på alla tänkbara håll aktivt berättat om aktionsplanen och uppmanat ministrar och regeringar att hålla fast vid de löften som getts. Målet med Helcoms aktionsplan är att återfå en god ekologiskt status för Östersjön till år 2021. Målet är att minska på utsläppen av näringsämnen, minska på mängden giftiga ämnen i Östersjöns kretslopp, förbättra säkerheten i havstransporterna och minska på utsläppen från fartygen och förbättra östersjöns biodiversitet.
En intressant episod var ett Helcom möte där allt skulle vara klart för att implementeringsgruppen skulle besluta att Helcom kan vända sig till IMO( internationella maritim organisationen) för att begära att Östersjön utses till ett område med särskild status, där utsläpp av toalettavfall från kryssningsfartyg totalförbjuds. Märkligt nog motsatte Danmark sig detta vilket gjorde att beslutet måste uppskjutas. En tid efter mötet hade vi Nordiska rådets session i Helsingfors. Jag hade då en möjlighet att ställa både den danska utrikesministern och statsministern mot väggen och fråga varför Danmark motsätter sig ett förbud att släppa ut toalettavfall i havet. Ministrarna kunde inte svara. Nyligen hörde jag att Helcoms marina grupp på sitt följande möte hade godkänt förslaget enhälligt. Enligt en källa hade frågan till ministrarna gått vidare till rätt adress. Jag vet inte om det stämmer, men huvudsaken är att Danmark tog sitt förnuft till fånga.
I riksdagen har budgetarbetet och den försämrade ekonomin sysselsatt mig i finansutskottet och de finansutskottsdelegationer jag är medlem i. Det är otroligt hur snabbt den ekonomiska krisen spridit sig över världen. Då riksdagen i september började behandla regeringens budgetförslag var de ekonomiska utsikterna totalt andra än då vi några månader senare fattade besluten i utskottet och i plenum. Finansministerns ton har vecka för vecka blivit allvarligare och orden man beskrivit fallet har blivit tuffare under höstens lopp. En långsammare tillväxt blev först en ekonomisk tillbakagång, recession och nu en öppen kris.
I riksdagen ökade vi budgetens utgiftssida med 70 miljoner euro. Eftersom jag är svenska riksdagsgruppens medlem i finansutskottet hör det till mina uppgifter att tillsammans med de andra ”utskottsansvariga” för regeringspartierna, förhandla om riksdagens budgetprioriteringar. Många av de budgetmotioner vi gjort inom svenska riksdagsgruppen godkändes eller beaktades. Jag är bl.a. glad över att utbyggnaden av vatten- och avloppssystem fick mera pengar, barn- och ungdomspsykiatrin, familjer i svåra situationer och mentalvårdsrehabiliteringen.
Några av mina egna budgetmotioner godkändes också bl.a. stödet till svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i södra Finland. Genom det tilläget kan en ny utlokaliserad kompetensgivande barnträdgårdslärarutbildning i ÅA:s regi starta hösten 2009 i Helsingfors och utöver det skall Arcada och HU tillsammans planera en grundläggande ny utbildning i Helsingfors med start år 2010. Jag har under flera år jobbat mycket för att få någon ordning på den stora bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland och i synnerhet här i huvudstadsregionen. Hoppas att de här tilläggen ger resultat.
Finlands yrkesfiskarförbund fick också ett stöd för sin verksamhet. Det var en annan budgetmotion jag gjorde, nu kanske för femte året i följd. Summan har dessutom ökat vilket är positivt. Faktumet är att kustfisket i Finland har verkligt stora problem. Nu borde konsumenterna, d.v.s. vi alla, kräva inhemsk fisk till butikerna. En orsak till att fisket försvårats är att sälarna ökat i antal och spridit sig långt in i skärgården. Sälarna är en daglig syn för fiskarna. Sälarna plockar fångsterna direkt ur fiskebragderna och försämrar radikalt möjligheterna till en acceptabel inkomst för yrkesfiskarna.
Både i miljöutskottet och i den avgörande behandlingen i plenum röstade jag mot en upplösning av havsforskningsinstitutet. Jag är rädd för att den nya organisationsmodellen försvagar havsforskningen och splittrar fungerande forskningsarbete. Saken var principiell och viktig för mig. Regeringes proposition vann tyvärr, vilket innebär att havsforskningsinstitutet upphör att existera fr.o.m. årsskiftet.
På hösten ställde jag upp i kommunalvalet i Esbo. Jag fick 1630 röster, ökade med dryga 200 sedan senaste kommunalval och kom på 8:e plats i röstmängd av alla uppställda i Esbo och på första plats i min egen grupp. Nästa år siktar jag på en stadsstyrelseplats.
Det blåser kyliga vindar för Sfp just nu. Sfp lyckades inte tydligt lyfta fram huvudbudskapen i kommunalvalet och de pro-aktiva utspelen i politiken har varit få och inte alltid så väl valda. Nästa år måste linjen förtydligas och skärpas. Det stämmer inte att vi bara skulle vara ett språkparti, men vi har svårt att få fram all övrig politik i medierna. Samtidigt tycks det inte heller vara helt klart för allmänheten hur mycket Sfp-arbete det ligger bakom en fungerande svensk service på olika håll i samhället. Här i huvudstadsregionen är det mycket svårt att nå över nyhetströskeln i seriösa politiska ärenden i finlandssvenskarnas tidning Hbl. HS hade en bra analys av Sfp på ledarsidan 20.12.
Nu återstår två dagar till julafton och idag skall vi baka pepparkakor hemma hos oss. Jag önskar Dig och Dina nära och kära en God Jul och ett Gott Nytt År.
Kom ihåg att ta kontakt om det är något jag kan hjälpa till med eller om du har synpunkter eller goda idéer. Tack för samarbetet under det gångna året!
Christina Gestrin
Ett spännande uppdrag under året har varit vicepresidentskapet i Nordiska rådet. I juni utökades mina internationella parlamentariska uppdrag då jag blev vald till ordförande för Östersjökonferensen, BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference).Förutom att det varit en fin möjlighet att göra politik på den nordiska arenan och i Östersjöregionen har jag också fått vidga mina vyer helt konkret. Den speciellaste och intressantaste upplevelsen var helt klart den resa till Alaska jag gjorde i slutet av augusti. Förutom att innehållet i den arktiska konferensen i Fairbanks var intressant och högklassig och gav mig många nya tankeställare, så var den avstickare jag gjorde till ön Sitka ett fint äventyr. Om den här resan har jag skrivit tidigare på bloggen.
Jag har skrivit några artiklar om de utmaningar som den arktiska regionen står in för. De har publicerats i bla. Hbl, Lapin kansa och någon danska tidning. Speciellt intressant är det att följa med utvecklingen av sjöfarten då isarna i de arktiska området minskar. Många länder har riktat sina blickar till norr. Man planerar för fullt utvinningen av naturresurser i områden som tidigare varit onåbara för människor. Det tragiska är att det här kommer att ha en negativ, kanske ödesdiger, följdverkning på både naturen och ursprungsbefolkningarna och deras urgamla kulturer i de arktiska områdena.
En helhet som jag arbetat mycket med under året är Östersjöns miljö. Frågan är ju inte ny på min agenda men det här året har den fått nya dimensioner. Ungefär för ett år sedan blev jag utsedd till rapportör av den parlamentariska Östersjökonferens, BSPC, som på hösten 2007 hade godkänt ett eutrofieringsprogram. Mitt uppdrag är att följa med hur både eutrofieringsprogrammet och Helcom:s Baltic Sea Action Plan, genomförs och att rapportera till Östersjökonferensen om detta. I praktiken har det här betytt att jag har fått delta i Helcom aktionsprograms implementeringsgrupps möten. På östersjökonferensen i Visby i början av september gav jag en mellanrapport om hur genomförandet av Helcoms program framskrider. Jag är själv säker på att det aktionsprogram som Helcom utarbetat och som alla Östersjöländers regeringar har godkänt, är en verklig möjlighet för att på riktigt få en förbättring av Östersjöns tillstånd till stånd. Därför har jag på alla tänkbara håll aktivt berättat om aktionsplanen och uppmanat ministrar och regeringar att hålla fast vid de löften som getts. Målet med Helcoms aktionsplan är att återfå en god ekologiskt status för Östersjön till år 2021. Målet är att minska på utsläppen av näringsämnen, minska på mängden giftiga ämnen i Östersjöns kretslopp, förbättra säkerheten i havstransporterna och minska på utsläppen från fartygen och förbättra östersjöns biodiversitet.
En intressant episod var ett Helcom möte där allt skulle vara klart för att implementeringsgruppen skulle besluta att Helcom kan vända sig till IMO( internationella maritim organisationen) för att begära att Östersjön utses till ett område med särskild status, där utsläpp av toalettavfall från kryssningsfartyg totalförbjuds. Märkligt nog motsatte Danmark sig detta vilket gjorde att beslutet måste uppskjutas. En tid efter mötet hade vi Nordiska rådets session i Helsingfors. Jag hade då en möjlighet att ställa både den danska utrikesministern och statsministern mot väggen och fråga varför Danmark motsätter sig ett förbud att släppa ut toalettavfall i havet. Ministrarna kunde inte svara. Nyligen hörde jag att Helcoms marina grupp på sitt följande möte hade godkänt förslaget enhälligt. Enligt en källa hade frågan till ministrarna gått vidare till rätt adress. Jag vet inte om det stämmer, men huvudsaken är att Danmark tog sitt förnuft till fånga.
I riksdagen har budgetarbetet och den försämrade ekonomin sysselsatt mig i finansutskottet och de finansutskottsdelegationer jag är medlem i. Det är otroligt hur snabbt den ekonomiska krisen spridit sig över världen. Då riksdagen i september började behandla regeringens budgetförslag var de ekonomiska utsikterna totalt andra än då vi några månader senare fattade besluten i utskottet och i plenum. Finansministerns ton har vecka för vecka blivit allvarligare och orden man beskrivit fallet har blivit tuffare under höstens lopp. En långsammare tillväxt blev först en ekonomisk tillbakagång, recession och nu en öppen kris.
I riksdagen ökade vi budgetens utgiftssida med 70 miljoner euro. Eftersom jag är svenska riksdagsgruppens medlem i finansutskottet hör det till mina uppgifter att tillsammans med de andra ”utskottsansvariga” för regeringspartierna, förhandla om riksdagens budgetprioriteringar. Många av de budgetmotioner vi gjort inom svenska riksdagsgruppen godkändes eller beaktades. Jag är bl.a. glad över att utbyggnaden av vatten- och avloppssystem fick mera pengar, barn- och ungdomspsykiatrin, familjer i svåra situationer och mentalvårdsrehabiliteringen.
Några av mina egna budgetmotioner godkändes också bl.a. stödet till svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i södra Finland. Genom det tilläget kan en ny utlokaliserad kompetensgivande barnträdgårdslärarutbildning i ÅA:s regi starta hösten 2009 i Helsingfors och utöver det skall Arcada och HU tillsammans planera en grundläggande ny utbildning i Helsingfors med start år 2010. Jag har under flera år jobbat mycket för att få någon ordning på den stora bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland och i synnerhet här i huvudstadsregionen. Hoppas att de här tilläggen ger resultat.
Finlands yrkesfiskarförbund fick också ett stöd för sin verksamhet. Det var en annan budgetmotion jag gjorde, nu kanske för femte året i följd. Summan har dessutom ökat vilket är positivt. Faktumet är att kustfisket i Finland har verkligt stora problem. Nu borde konsumenterna, d.v.s. vi alla, kräva inhemsk fisk till butikerna. En orsak till att fisket försvårats är att sälarna ökat i antal och spridit sig långt in i skärgården. Sälarna är en daglig syn för fiskarna. Sälarna plockar fångsterna direkt ur fiskebragderna och försämrar radikalt möjligheterna till en acceptabel inkomst för yrkesfiskarna.
Både i miljöutskottet och i den avgörande behandlingen i plenum röstade jag mot en upplösning av havsforskningsinstitutet. Jag är rädd för att den nya organisationsmodellen försvagar havsforskningen och splittrar fungerande forskningsarbete. Saken var principiell och viktig för mig. Regeringes proposition vann tyvärr, vilket innebär att havsforskningsinstitutet upphör att existera fr.o.m. årsskiftet.
På hösten ställde jag upp i kommunalvalet i Esbo. Jag fick 1630 röster, ökade med dryga 200 sedan senaste kommunalval och kom på 8:e plats i röstmängd av alla uppställda i Esbo och på första plats i min egen grupp. Nästa år siktar jag på en stadsstyrelseplats.
Det blåser kyliga vindar för Sfp just nu. Sfp lyckades inte tydligt lyfta fram huvudbudskapen i kommunalvalet och de pro-aktiva utspelen i politiken har varit få och inte alltid så väl valda. Nästa år måste linjen förtydligas och skärpas. Det stämmer inte att vi bara skulle vara ett språkparti, men vi har svårt att få fram all övrig politik i medierna. Samtidigt tycks det inte heller vara helt klart för allmänheten hur mycket Sfp-arbete det ligger bakom en fungerande svensk service på olika håll i samhället. Här i huvudstadsregionen är det mycket svårt att nå över nyhetströskeln i seriösa politiska ärenden i finlandssvenskarnas tidning Hbl. HS hade en bra analys av Sfp på ledarsidan 20.12.
Nu återstår två dagar till julafton och idag skall vi baka pepparkakor hemma hos oss. Jag önskar Dig och Dina nära och kära en God Jul och ett Gott Nytt År.
Kom ihåg att ta kontakt om det är något jag kan hjälpa till med eller om du har synpunkter eller goda idéer. Tack för samarbetet under det gångna året!
Christina Gestrin
posted by Christina Gestrin at 15:18
<< Home