fredag, april 26, 2013

Ville Niinistös hänsynslösa angrepp mot yrkesfiskarna


Ville Niinistö fortsätter sin kampanj mot yrkesfiske i dagens Maaseudun tulevaisuus. För mig är det ett mysterium varför miljöministern utpekat den lilla gruppen yrkesfiskare till fiender som skall motarbetas med alla medel. Det är orättvist och hänsynslöst. Jag förstår inte varför det är mindre miljöskadligt att fiska lax som simmat upp i Torne älv än att fiska laxen i havet. Varför vill inte Niinistö begränsa sport- och turismfisket, varför bara yrkesfisket som tar upp fisk för att konsumenter ska få köpa inhemsk fisk i stället för utländsk tonfisk, sej eller odlad lax? I Maaseudun tulevaisuus påstår Niinistö att  yrkesfiskarna får bara 1 % av inkomsterna från laxfisket. Då har han slagit ihop strömmingsfisket som sker ute till havs och kustfisket som sker i skärgården. Det är två skilda yrkeskategorier inom fisket. Inte jämför man heller gurkodlare och mjölkbönder. För en del av kustfiskarna är laxfisket den största inkomstkällan. Skärgårds- och kustfiskarna är tyvärr dessutom väldigt få idag.

Beredningen av lagen om fiske är på slutrakan och det är uppenbart att den hårda retoriken mot yrkesfiskarna hänger ihop med lagberedningen. Det är synd att Niinistö med detta beteende ställer primärnäringarna mot miljöministeriet och skapar motsättningar, den tiden borde för länge sedan vara förbi.
 
Därför uppmanar jag Niinistö att föra en dialog, vara rättvis mot yrkesfiskarna och inte medverka till en polarisering mellan miljöministeriet och primärnäringar.

torsdag, april 04, 2013

Större effektivitet behövs i klimat- och energipolitiken


 
Energi- och klimatpolitiken är idag global. Det kan man tydligt utläsa ur regeringens energi- och klimatpolitiska redogörelse. Det pågår en kamp om de fossila energitillgångarna, intresset för Arktis är ett exempel på det. Skiffergasutvinningen i USA har redan förändrat den globala energimarknaden. Kolets pris har sjunkit i Europa och efterfrågan på den ryska oljan och gasen minskar. LNG-terminaler planeras i Europa, bland annat hos oss. Diskussionen om kärnkraftens för- och nackdelar går het i många länder. Allt detta pågår samtidigt som världens ledare borde sätta energi på att åstadkomma ett nytt, bindande klimatavtal.

Det behövs nya policyåtgärder för att stävja energiförbrukningen. Utan det blir det omöjligt att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader. EU:s mål är att minska koldioxidutsläppen med 80-95 procent till 2050. Därför är diskussionen om att höja målsättningen att minska utsläppen från 20 till 30 procent till år 2020 inom EU, viktig. Regeringen är rädd för att EU:s konkurrenskraft ska lida men samtidigt stärker ett minskat oljeberoende, större energieffektivitetet och produktutveckling i cleantech Finlands och EU:s  ekonomi.

Finland bör satsa på innovationer, forskning och utveckling i samarbete med de övriga nordiska länderna.  Nya arbetsplatser behövs och denna sektor erbjuder det.

Kriterierna för den offentliga upphandlingen bör utformas så att gemensamma ambitiösa hållbarhetsstandarder för den nordiska marknaden skapas. Det skulle leda till en nordisk, stor hemmamarknad.  Företagsamhet inom miljöteknologibranschen skulle gynnas och möjligheterna att nå ut till den enorma globala marknaden förbättras. 

Tyngdpunkten bör läggas på utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitet. I Finland har bioenergin den största utvecklingspotentialen. Hållbarhetskriterierna i EU får inte utformas så att de skadar förutsättningarna för bioenergin och det finländska jord- och skogsbruket. Andelen sol- och vindkraft i Finland är fortfarande liten men potential finns för att förstora den globala marknadsandelen. Regeringen föreslår en koncentration av vindkraften till havsparker, men det finns fortfarande goda möjligheter att bygga ut vindkraften till lands.  Åland bör få rätt till inmatningstariffen för vindkraft.

Intelligenta elnät, elmätare och teknik som effektiverar användnigen av energi, bör främjas.  Målet måste vara att jämna ut elkonsumtionen så att konsumtionstoppar kan förhindras. Möjligheterna för småskalig, lokal elproduktion ska nu förbättras. Alla hinder bör snabbt undanröjas för att underlätta försäljningen av överloppsel från småskalig produktion.

Det viktigaste i redogörelsen är konstaterandet att flera åtgärder behövs för att nå de klimatmålsättningar som Finland förbundit sig till. Den största utmaninen ligger i att också på individplanet ändra på vårt resurskrävande konsumtionsbeteende och gå in för återvinning, effektivering och kretsloppstänkande samt minska beroendet av ohållbara energiformer.