Sommarpaus och Vindängenprojektet

Under de närmaste veckorna kommer jag att blogga mycket sporadiskt eftersom jag åker ut till skärgården med min familj.

Den sista riktigt goda nyheten före sommarpausen är att stadsstyrelsen i Esbo i går kväll enhälligt gav grönt ljus för vidareplaneringen av det så kallade Vindängenprojektet. Meningen är att bygga ett svenskspråkigt servicehus med bostäder för äldre och för handikappade och att i anslutning till det också bygga utrymmen för musikinstitutet Kungsvägen och svensk kulturverksamhet. Mötet i går kväll var jätteviktigt och jag hoppas innerligt att projektet genomförs. Om allt går som planerat kan husbygget starta om några år.

Jag önskar alla som läser dethär en skön sommar.

Sibbo

Sista plenum före sommarpausen håller på. Timo Soini håller just nu gruppanförande men salen har mer eller mindre tömts. Jag följer med plenum via tv-skärmen i mitt rum. En ovanligt odramatisk avslutning på vårterminen. Visst händer det mycket just nu men i riksdagen är det lugnt.

I dagens tidningar kunde man läsa att Helsingfors idag besluter föra initiativet om att inkorporera 5000 ha Sibbomark vidare till statsrådet. Sfp har naturligtvis motsatt sig tvångsinkorporeringar och är emot det också nu. I huvudstadsregionens kommuner har frågan om att bryta loss en del av Sibbo och ansluta det till Hfors diskuterats hela våren.

Jag hoppas man skall komma vidare förhandlingsvägen och att tvångslösningar inte skall bli resultatet. Det bästa skulle vara att Sibbo och Helsingfors kunde komma överens om markfrågan utan att ärendet skulle avgöras i regeringen. Tyvärr är trycket från huvudstadsregionen så hårt att jag är illa rädd för att Sibbo måste acceptera att en del mark övergår till Helsingfors. Samtidigt kunde Helsingfors avstå från stadens mark i andra delar av Sibbo. Helsingfors borde också visa att man är förmögen att samarbeta och inte kategoriskt hålla fast vid 5000 ha.

Många missuppfattningar har florerat under årets lopp. Bl.a. får man höra att Sibbo slutit sina gränser och förhindrar utvecklingen av "metropolen". Sanningen är att inflyttningen till Sibbo varit kraftig under långa tider, likt situationen i de andra kranskommunerna i regionen. I en del av de områden man nu vill ansluta till Helsingfors har byggandet varit kraftigt. Landbo och Björnsö är tätt bebygda redan nu.

Men nu handlar det inte mera om logiska argument utan tyvärr har en hel del prestige kommit med i spelet. Trots det, och just därför, borde både de höga tjänstemännen och politikerna i Helsingfors försöka nå en lösning som alla kan leva med också i framtiden. Jag hoppas att minister Manninen och Heinäluoma också bryr sig om att invånarna i denna del av Finland har en gedigen känsla för sin hembygd som också skall få ha sin plats och ta sitt utrymme i politiken.

Sexköpslagen

Idag fortsatte behandlingen av sexköpslagen i plenum. Mitt anförande i debatten hittar du på min hemsida.

Bra på nya idéer

I gårdagens pressklipp över den gångna veckan var det en ledare i tidningen Maaseudun tulevaisuus som fick mig att småle. Det sista stycket lyder så här, jag citerar "Puoluekokoukseen on valmisteltu kannanotto bioenergiasta, missä RKP näyttää olevan pitkälti samoilla linjoilla hallituskumppaniensa keskustan ja SDP:n kanssa. Toisaalta bioenergiasta ei suurta riitaa saada tänä päivänä aikaan, niin sitoutuneita kaikki ovat sen edistämiseen. RKP esittää ohjelmassaan joko vihreiden sertifikaatin tai ilmastosentin käyttöönottoa energiaverona. Näistä saadut varat tulisi rahastoida edistämään bioenergian kehittämistä ja käyttöönottoa. RKP:n ideoista kannataa keskustella ja juuri uusien ideoiden esittäjänä RKP on ollut aina hyvä. Se osoittaa, että sekä perinteisiin tarrautuva konservatiivisuus että uudistushenkisyys voivat asua samassa puolueessa". Citatet slut.

Bioenergiprogrammet väckte en häftig debatt redan före partidagen och en del ansåg att det helt måste skrivas om. Partidagen lade till ett kapitel om torv och gjorde några andra mindre justeringar men i det stora hela blev bioenergiprogrammet godkänt enligt partistyrelsen förslag. Eftersom sfp:s miljödelegation, som jag leder, skrivit programmet gladde det mig att programmet godkändes.

Maaseudun tulevaisuus påpekande att Sfp är bra på att knäcka nya ideer är en fjäder i hatten också för sfp:s miljödelegation.

Dagen efter

Det politiska veckoslutet är förbi. Då jag kom hem från Vasa igår kväll vimlade det av politiker på flygfältet i Helsingfors. Både centerpartisterna och samlingspartisterna var på väg hem från sina partikongresser. Matti Vanhanen stod och väntade på sin kappsäck och i förbifarten frågade han mig hur mycket röster jag fick. Inte så många, måste jag ju konstatera.

Jag var ju inställd på slutresultat eftersom Hbl-gallupen några dagar tidigare gav en klar bild av hur det skulle gå. Inte ångrar jag heller att jag gav mig med i kampen - den var både rolig, lärorik och viktig för partiet och inte minst för den blivande ordföranden. Stefan Wallin, som valdes överlägset, är nu bättre preppad inför kommande utamningar. Och ett tufft arbete har han framför sig och jag hoppas verkligen han skall lyckas bra.

Det blev ingen kvinna denna gång heller. Inte ens Astrid Thors och mina sammanlagda röster skulle ha räckt till för att få en kvinna vald. Vilket bevisar att annat än könsfrågan avgjorde valet, många kvinnor har röstat på Wallin. Besviken är jag över att partiets presidium inte heller nu är jämställt. Tre män och en kvinna leder nu partiet. Om man ser till könsaspekten kan man visserligen tänka att det att vi har en kvinnlig partisekretetrare och två kvinnor och en man i ledningen för riksdagsgruppen balanserar upp det hela.

Tempot är högt i politiken. Man blir förblindad av det. Det känns skönt att ha ordförandekampenjen undanstökad men redan i går tänkte jag på att följande utmaning är riksdagsvalet.

Klimatstrategin - igen

Igår behandlades regeringens energi- och klimatpolitiska redogörelse i en responsdebatt i riksdagen. Min taltur hittar du här.

Riksdagen 100 år

Igår firade vi riksdagens 100-årsjubileum. Dagen började med en gudstjänst i Helsingfors domkyrka. Därefter hölls ett jubileumsplenum, där jag höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande. Mitt tal hittar du här.