måndag, februari 18, 2008

Samarbete i huvudstadsregionen bättre än samgång

I dagens HS skriver ministrarna Vapaavuori, Kiviniemi och Brax att man borde ordna en folkomröstning om att slå ihop huvudstadsregionens städer i samband med kommunalvalet. Deras inlägg tror jag att är ett svar till bla. Rakel Hiltunen som i samband med huvudstadsregionens samarbetsdelegations möte konstaterade att samarbetet i regionen gjort så stora framsteg att det inte finns behov av att utreda en samgång.

I Esbo håller vi fullständigt med Hiltunen. Samarbetet har verkligen tagit stora kliv framåt och precis inom de områden som ministrarna tar upp i sin insändare. Man har kommit överens om ett bostadsprogram för regionen, man har beslutat bilda ett bolag för den gemensamma kollektivtrafiken i regionen och man har beslutat upplösa SAD och bilda ett nytt organ med ansvar för vattenverken, vattenreningen och avfallshanteringen och luftvården. I markplaneringsfrågor samarbetar man redan nu. Allt detta har man kunna bygga upp och skapa på frivillig väg, utan att försvaga närdemokratin.

Nu råder det en blind iver att slå ihop och skapa stora förvaltningslösningar. Tidigare byggde politiker fysiska monument av olika slag, nu verkar sammanslagningsivern ha blivit vår tids politiska monumentbygge.

Att Vapaavuori kör hårt för ett stor Helsingfors förvånar inte, men att grönas Brax och kommunpartiets Kiviniemi instämmer i ropet förvånar. Gröna var tidigare måna om att fösvara närdemokratin men det är nu bortglömt. Grönas flackande åsikt om behov av folkomröstning är märklig. I Ingå motsatte sig gröna en folkomröstning trots att Ingåborna ville rösta om sjukvårdssamarbetet och resultatet av Sibbos folkomröstning struntade Helsingfors gröna helt i. Centren igen har ingen historisk, känslomässig förankring i huvudstadsregionen. Man använder argument som att metropolens konkurrenskraft är ett rikspolitiskt intresse som tycks innebära att den lilla människan och hennes rättigheter och behov kan förbises i det allmänna intressets namn.

I insändaren efterlyser skribenterna nya strukturer för att bevara närdemokratin samtidigt som man vill slå ihop städerna. Förslagen är motstridiga. Genom att bevara självständiga städer med egna fullmäktigen involverar vi långt fler kommuninvånare än i ett alternativ där vi för hela regionen har ett stort fullmäktige. Förvaltningen skulle centraliseras. Eventuella nya stadsdelsorgan skulle inte få ekonomiskt ansvar, eftersom det skulle innebära en splittring och segregering i bättre och sämre stadsdelar. Stadsdelsorganen skulle enbart vara remissinstanser.

Om vi vill bevara ett medborgarinflytande i huvudstadsregionen och en närdemokrati så skall vi inte slå ihop städerna och skapa en svårmanövrerad jättestad. Däremot skall vi ge samarbetet tid att växa och utvecklas.

fredag, februari 15, 2008

Beslut om högskolorna får vänta

Regeringen håller som bäst på och arbetar med alla de frågor som hör till riksdagsperiodens mest betydande politiska prioriteringspaket. Det är med stor spänning vi väntar på både de trafikpolitiska prioriteringarna och klimat- och energipolitiska paketet. En annan stor fråga är lagen om att underlätta generationsväxlingar genom sänkt eller slopad skatt. Lagförslaget är på remissrunda just nu. Mycket annat är också på gång, inte minst högskolepolitiken.


En stor fråga som idag är högaktuell är hur högskolnätet skall se ut i framtiden. Idag har den utbildningspolitiska ministerarbetsgruppen kommit överens om ett förslag som säkert lever och utvecklas fram till år 2010. Det verkar som om alla möjligheter i det här skedet bibehålls för de svenska högskolorna. Det är både bra och dåligt och betyder väl att besluten om det svenska högskolenätet skjuts upp, antar jag. En nya organisation skall tillsättas efter samordningsdelegationen. Ekonomiutbildningen fick inte någon klar lösning eftersom beslutet tycks vara att både Hanken och ÅA skall fortsätta utbilda ekonomer. Hur klokt är det.?Att Hanken bevaras borde vara självklart men visst är det är intressant att ÅA anser att det är nödvändigt att utbilda svenska ekonomer på tre ställen medan man inte har förståelse för att lärar- eller barnträdgårdslärarutbildning behövs i södra Finland. Trots att vi har ett skriande behov av svenska barnträdgårdslärare och lärare i den här delen av landet. Det är obegripligt att det t.o.m. skall vara svårt för ÅA att gå med på att intagningsproven för lärarutbildningen också måste ordnas i Helsingfors och bör bekostas av ÅA. Det borde vara en minimi självklarhet, men dess värre är det inte det.

torsdag, februari 07, 2008

Trängselavgifter

Första riksdagsveckan är i full gång. Vi har för en stund sedan haft veckans pinostund för regeringen, nämligen frågestunden. Den här veckan har frågan om trängselavgifter eller vägavgifter varit aktuella. Jag har blivit uppringd av två redaktörer om frågan som nu också togs upp på frågestunden. Minister Vehviläinen svarade helt ok. Regerinen kommer att starta en utredning om hur eventuella avgifter kunde förverkligas, men hon ville inte ännu ta ställning till om regeringen kommer att gå in för dessa avgifter. Jag har också svarat redaktörerna som att jag är positiv till en utredning men att jag tycker att det är svårt att se hur en rusnings- eller väg avgift skulle kunna uppbäras rättvist. Och frågan är också vem som skulle kassera in pengarna. Jag tror att Helsingfors fullmäktige, som förra veckan ville gå in för rusningsavgifter, har tänkt sig att H:fors lämpligen skulle ta en avgift av alla utsocknes som kör in under morgonrusningen och att pengarna skulle kunna användas till att förbättra kollektivtrafiken i Helsingfors. Så kan det ju inte bli, för huvudstadsregionen har just kommit överens om att kollektivtrafiken i framtiden skall skötas av ett bolag för hela huvudstadsregionen vilket betyder att eventuella inkomster måste fördelas rättvist så att hela regionen har glädje av dem.

För det andra är en förutsättning att kollektivtrafiken fungerar bra. Då rimmer det dåligt att regeringen just nu i samma andetag meddelar att man inte har förbundit sig till att stå för 30 % av kostnaderna för metrobygget. Det här kommer att innebära att hela metrofrågan blir ännu svårare för Esbo. Det är synd, eftersom de flesta redan hunnit acceptera tanken att metron byggs.